Carpe diem

Denna vecka har varit tuff men nu är det helg och jag känner mig pigg o glad:)
Började med en 7 km promenad innan frukost o nu (kanske inte precis nu) städar jag o tycker tom att det är trevligt:)
Idag kommer pappa och systar. Ska bli så kul att träffas. Länge sen sist!!! Systrarna har ju varit i Sydney ett år!!!
Nähä nu ska jag fortsätta städa. Micke putsar fönster så de blir sååå fina:)

Som om jag inte redan var tillräckligt förbannad
http://www.thailinkpartner.com/index.html

Tänk vad vissa msk kan få en att bli riktigt förbannad. Mesig som jag är kan jag aldrig säga ifrån eller fräsa tillbaka. De bara gör en arg och ledsen och sen går det ut över ens nära o kära istället för på den/de som förtjänar ilskan. Inatt går det ut över min sömn...är egentligen jättetrött men alldeles för upprörd för att sova. Suck! Just nu är livet jobbigt och rörigt och då blir man extra känslig förstås.
Härmed beslutar jag att fortsättningsvis tänka på att;
1. Min egen familj kommer i första rummet
2. Jag gör alltid så gott jag kan, det går aldrig att göra mer
3. Andras bekymmer är inte mitt ansvar
4. Anledningen till att folk beter sig dumt eller märkligt beror inte på mig

Nu Måste jag försöka sova!!!

Ja ni vad ska man säga? !!!

Mycket ska en vara med om här i livet, men det värsta är väl ändå kattpiss i sängen. Det slår både en trasslig barndom och trasslig hjärna. På nåt sätt tar lukten bort fokus från alla andra bekymmer, vilket i och för sig kan vara hälsosamt.