onsdag 29 september 2010

Bilder från Egypten, Lancaster mm




























































































Sommarbilder





































A man needs a maid

"It´s hard to make a change, when life and love turn strange"... Man/kvinna måste älska Neil Young, men lite illa att titeln på låten är "A man needs a maid"...

Just nu jobbar jag mestadels av min vakna tid. Har faktiskt lyckats fixa en hel del på en av utvärderingarna de senaste dagarna. Mycket duktigt av mig, fast det är å andra sidan mitt jobb!

Var på en konferens i går och hörde en tjej prata om den tid hon var utsatt för människohandel. Mycket rörande och enormt starkt av henne att våga dela med sig av sina erfarenheter. Kanske kommer den dag när jag kan dela med mig av mina till någon som behöver det?!

söndag 26 september 2010

Lev Tolstoj

Jag är inte det minsta trött. Har precis sett färdigt filmen "The last station" som är en skildring av Lev Tolstojs sista dagar i livet. Porträttet av Tolstoj är uppenbart förälskat. Han framställs som en ödmjuk, givmild man som vid 82 års ålder fortfarande klarar av det mesta, såsom att rida ut i skogen. Hans hustru framställs å andra sidan som en girig psykiskt sjuk kvinna. Trots detta lyckas regissören förmedla kärleken dem emellan. Jag hade dock önskat att regissören utvecklat Tolstojs moraliska (icke-våld), anarkistiska och idealistiska idéer. I stället handlar filmen om hur han slits mellan det rika livet som greve, vari hans hustru ingår, kontra hans idé om att tjäna mänskligheten. Trots detta blev jag tagen av filmen och grät en stor skvätt på slutet, trots att jag visste att den skulle sluta med hans död på stationen Astapavo. Jag rekommenderar er därför att se filmen om ni inte redan har gjort det. Förresten har jag och gamle Leo en gemensam favorit-filosof, nämligen Henry David Thoreau, vilken jag har citerat någon gång tidgare på bloggen:-)

PS: Lev Tolstoj är släkt med Victoria Tolstoy, fränt!

lördag 25 september 2010

Jag lever!

Nu mår jag bra igen, dock inte manisk :-) Undrar ibland om det bara är jag som pendlar så drastiskt mellan depp och glädje?! I kväll har jag myskväll med mina barn och ett extra barn. Vi äter räkor, ägg, avokado mm och rostat. Har hyrt 2 filmer, "Till vildingarnas land" som jag ska se tillsammans med barnen och "The last station" som är till enbart för mig. Har för övrigt höga förhoppningar om den sistnämnda. Den handlar om Lev Tolstojs sista dagar i livet, kan bli intressant med tanke på att jag för tillfället läser hans "Anna Karenina".

Har tagit det lugnt de senaste helgerna och har inget inplanerat förrän 30 oktober när årets bästa fest äger rum, nämligen vår "musikfest". Ska sätta oss i dagarna och fundera ut vilka genrer vi ska fördela ut på gästerna. Tänker inte berätta vilken genre jag själv ska representera men fasen vad snygg jag kommer att bli:-)

Efter festen ska jag vila några veckor till innan det bär av till Sofia i Lancaster ännu en gång. Åker någon gång i november. Sen är det ju nästan jul, helt sjukt. På annandagen åker jag till min älskade syster i Sydney, ska bli fantastiskt roligt. Det blir en sväng till Stora barriärrevet bland annat och förhoppningsvis ett nyårsfirande jag sent ska glömma:-)

När jag kommer hem igen har jag inget jobb som det ser ut i dagsläget. projektanställningen tar slut den sista december och jag vet inte vad som händer efter det. Hittar jag inget jobb tänkte jag eventuellt söka masterutbildningen i samhälls- och välfärdsstudier till hösten. Har pratat med programansvarig som menade att jag kan söka sen ingång med tanke på att jag har en magister. Eventuellt ska jag söka en forskarutbildning men det kan bli svårt om de inte lyser ut någon tjänst. Ja vi får se vad som händer. Måste ju erkänna att det är skönt att få en lön men jag saknar samtidigt studentlivet och att frossa i teorier. Blir inte lika mycket sådant när man gör kartläggningar, utvärderingar och rapporter. Till viss del såklart men jag saknar analyserandet och känslan när man kommit på något smart. Love it!

Ha en trevlig helg gott folk!

fredag 24 september 2010

Integrationspolitik

Ja som ni vet arbetar jag bland annat med integrationsfrågor och förundras över att gemene man har börjat använda begreppet "nysvenskar" om flyktingar och invandrare. Rätta mig om jag har fel men var det inte lite som att ta ett kliv tillbaka in i assimilationspolitiken? Nä länge leve det osvenska och mångkulturella!

Många klagar på att den svenska regeringen inte arbetar med integrationspolitik i särskilt hög omfattning. Dessa personer borde läsa på lite för under de senaste åren har den borgerliga regeringen gjort mycket på detta område. Bland annat kommer en ny lag den 1 dec och en förordning om samhällsinformation för nyanlända. Med andra ord behövs inte Sverigedemokraterna i den svenska politiken. Att assimilera människor till det svenska klarar den borgerliga regeringen alldeles utmärkt, till och med utan vågmästare. Så ni som oroas över SD:s vågmästarroll, strunta i det, den kommer inte att göra någon skillnad.

Idas sång

Min älskade, kloka och empatiska dotter Ida skrev för ett tag sedan en sång till våra husdjurs-änglar. Tänkte dela med mig av texten till den:

En låt till världens bästa hund Taos och till Smilla och Maja världens bästa hamstrar och såklart till Dobby. I love you!

"Jag älskar er Taos och Maja och lilla Smilla med. Jag önskar att ni var här nu och gosade med mig. Jag saknar er så mycket och Dobby räknas med. Jag önskar ni var här nu och var med mig. Jag saknar er mest av allt. Jag gör vad som helst bara ni finns där. Men såklart jag vet att ni är med mig hela tiden. Jag saknar er."

Jag vet vem jag är när jag är hos dig!

Vi ska vara fria men varför och från vem? Vi ska spela svåra och aldrig längta hem. Jag gör ett misstag och jag gör det med flit, jag spelar chanslös och ber dig komma hit.

Det tar ett tag för mig, jag kanske har glömt hur man gör.
Sist var himlen vit som papper ovanför. Men jag har slutat säga nej, jag ska riva mina murar tills vi ser varann.

Jag har aldrig fått ihop modell och verklighet,
jag tankar nya tankar, men långsamt som du vet, jag säger hellre förlåt. Vi ska vara dem vi vill vara, hellre nu än efteråt.

Som den, till synes, obotliga "mano-depressiva" person jag är så har jag just inte mycket roligt att säga för tillfället. Jag försöker strida mot känslorna men det är inte lätt att vara jag just nu. Det är ändå skönt att skriva av sig och vad är väl bättre än musik och dikter när skuggan vilar över kropp och själ. Jag vet vad som måste göras men sitter kvar som i ett sista kapitel jag har förälskat mig i.

torsdag 23 september 2010

Dags att börja blogga igen!

Efter ett välbehövligt uppehåll är det återigen dags att börja blogga igen. Frågan är ju om mina trogna läsare (kära vänner) hade gett upp hoppet om att jag någonsin skulle skriva något igen;-)

Det händer mycket nu och det är i bland svårt att sortera tankarna. Positiva saker blandas med negativa. Ena stunden är jag glad och andra ledsen, jag antar att det är en del av livets berg och dalbana. Jag är trots detta otroligt glad för mina fina vänner som stöttar mig när jag behöver det som mest, utan er vore jag inget.

Just nu ser jag fram emot vår musikfest som äger rum i Oktober. Det ska bli helvetes roligt att träffa gamla vänner som jag inte har sett på länge. Miss U.

"Alla djur, utom människan, vet mycket väl att livets huvudsakliga mening är att njuta av det"

onsdag 22 september 2010

Jag ville leva farligt så jag slängde mina skor
men när man väntat allt för länge blir inget som man tror.

Du frågar hur det är som om det vore uppenbart
det är släckt överallt och jag tror att hösten kommer snart.

Jag är aldrig nöjd med något, jag har alltid varit så´n

när jag ser mig i spegeln vänder jag mig om.

Det är tomma ord som bara fastnar kort
Jag skulle vara någon annan om jag fick önska nå´t.

Jag kan sitta i flera timmar, jag kan gå igenom allt
och det slutar alltid med att livet blir ännu mer kallt.

Jag mår bra och det blir vackert och lika sorgset som förut,
men här finns inga brustna hjärtan alla ser likadana ut.

Säg ingenting till mig, nej jag vet allting ändå.

Falla fritt

Vad vill du säga när allting redan är sagt?
Vad vill du känna när någon har tagit din makt?

Vad vill du spela när du har lagt alla kort
och hur vill du leva när tiden går för fort?

Hur ska du veta om ingen lärt dig hur
och ska du våga chansa, du som aldrig har haft någon tur?

Du vill att jag älska med någon som bara älskar sitt
men ska jag älska ska det finnas tid att älska fritt.

Vad ska jag skriva för att du ska bli berörd
och hur högt ska jag skrika varje gång jag vill bli hörd?

Du vill att jag ska falla för något som du har gjort till ditt
men ska jag falla ska det finnas tid att falla fritt.