I morgon är det dax för opponering. Det känns bra förutom att jag är
sjuk:( Har ont i halsen och är genomförkyld.

Jag fyller dessutom år i morgon. Hela 33 stycken. Ojojoj!! Tiden går fort minsann.

Jag har funderat på så mycket på senaste, på saker som har hänt och på meningen med dem. Jag tror nämligen att det finns en mening med allting. Inget ont som inte har något gott med sig och saker sker av en anledning. Det är så otroligt intressant när man börjar nysta i den röda tråden. Om jag inte hade träffat en tjej som blev min bästa vän på gymnasiet hade mitt liv sett helt annorlunda ut idag, ....eller?! Jag har en tatuering på ryggen som symboliserar just detta. Att vi alla går olika vägar genom livet, men att vi börjar och slutar på samma sätt. Vi kan finna gemensamheter som binder oss samman och det finns ett syfte med varför vi möts. Det är skönt att tänka så. Då behöver man inte alltid vara rationell eller för den delen ,klandra sig själv över alla misstag man gjort. Kanske kan man då glädjas över tidigare sorger för att se att de faktiskt har byggt upp den person man är idag. Kanske har sorgerna lärt oss ödmjukhet inför människor och deras livshistorier?